Halahults offerlund. Stigen som leder till offerlunden är ganska bred och lätt att gå. Utmed ena sidan reser sig en brant klippvägg och den utgör en dramatisk kuliss.
Berggrunden är 1.7 – 2 miljarder år gammal och det är en svindlande tid att föreställa sig.
Under årmiljonerna har det varit rörelser i jordskorpan som orsakat att berget har spruckit och ett av de stora blocken har sjunkit och därmed har en förkastningsbrant bildats.
Offerlunden består av fem stenblock, som är jordfasta och har olika inhuggna figurer.
Vid en av skålarna finns en runrad inhuggen. Man trodde att runor hade kraft att förhindra dåliga omen. Denna runrad bedöms inte vara äldre än från medeltid.
Handkvarn med hål för att tömma ut den malda säden.
Fotavtryck från människa
Till vänster handkvarnen med hål och till höger en annan skål.
Några nutida besökare har offrat slantar till gudarna.
Halahults offerlund är omnämnd i en avhandling i mitten på 1700- talet (Müzell 1747) om Bräkne härad och ansågs då vara förhistorisk.
Denna datering har emellertid ifrågasatts pga de många egendomliga inhuggningar som finns i stenarna. En annan uppfattning är, att de är från 1600- talet då den danska stormaktstiden hade sina glansdagar. Att offerlunden skulle kunna ses som ”en lärd lek”, dvs den uppfattning man hade om förfädernas hedniska kult.
I vilket fall så är Halahults offerlund helt unik i sitt slag, ligger väldigt vackert i en ”typiskt svensk” hage med mjukt gräs och gamla träd, och är väl värd ett besök.
¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤
Smöjeken – ett läketräd
Dessa läkande, magiska träd fanns i varje bygd och var betydelsefullt i den folkliga tron, tillsammans med kloka gummor och gubbar. Träden var gamla och hade en egendomlig form med t ex ett hål i stammen eller en rot som lyfte sig över marken.
Många av dessa träd har fått stå kvar men de är inte alltid lätta att hitta, då de ofta står i otillgänglig växtlighet.
Ritualen att dra den sjuka människan genom hålet tre gånger kallades för ”smöjning” (alltså inte smörjning). Trädet tog då i sin stora kraft och godhet sjukdomen till sig och den sjuke blev frisk.
Det finns många smöjträd kvar på olika platser men de flesta är kanske bortglömda. De många sjukdomar som trädet genom många år har samlat inom sig drabbar den som fäller det, enligt den gamla trons logik. Kanske är det därför många gamla smöjträd fortfarande står kvar.
Idag är hålet i stammen endast en smal springa så att dra en människa igenom det är inte möjligt. Det är ändå lätt att föreställa sig hur det var då, för länge sedan, när ritualen utfördes.
¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤
Långasjönäs pappersbruk - ruin
Brukets produktion var baserad på linnelump och bruket omnämns första gången 1782. I huvudsak var det skrivpapper och gråpapper som tillverkades och för hand. Det var inte så många anställda, 10 personer 1782 och det var samma antal år 1870.
Ett antal kvinnor arbetade med sortering av lump men de ingick inte i de anställdas skara.
Vid flera tillfällen drabbades bruket av brand. Stenruinen som finns kvar idag är rester av den anläggning som uppfördes 1857. Papperstillverkningen här pågick fram till 1919 varefter driften flyttades till Forså Bruk utanför Kisa.
Det är imponerande stenväggar
Comments